Terrorismens apologeter

Så har då Sverige - dessvärre, men inte helt oväntat - utsatts för vad som verkar vara ett vansinnesdåd av en muslimsk självmordsbombare. Enligt de stora tidningarna hade vansinnesdådet förgåtts av ett meddelande till bl.a. TT, med innebörden att Sverige nu skulle straffas för en rad kränkningar mot muslimer; exempelvis svenska trupper i Afghanistan och Lars Vilks rondellhund. Nu verkar det - tack och lov - som om självmordsbombaren misslyckades med sitt uppdrag såtillvida att inga oskyldiga kom till skada.

Jag ska inte uppehålla mig vid de sjukliga vanföreställningar som ligger bakom dessa avskyvärda dåd som utförs i religionens namn; däremot tänker jag kommentera de förväntade kommentarerna till vansinnesdådet som genast dyker upp på diverse kommunistiska och "antirasistiska" bloggar. En snabb genomläsning av dessa visar på hur illa ställt det är i nationen när det finns apologeter som till varje pris försöker marginalisera vansinnesdådet genom att ändra fokus på ett rent häpnadsväckande sätt. I stället för att fördöma mordförsök på det egna folket går man i stället till vettlöst angrepp på vad man kallar "rasister" och "islamofober" (ett hittepå-ord som beskriver något som inte existerar). Som självutnämnda "übermensch" av en sort som självaste Hitler skulle ha uppskattat försöker nu dessa apologeter hävda att Sverige har sig själv att skylla eftersom man har trupper stationerade i Afghanistan  (trupper som försöker hjälpa till att bygga upp en demokrati i landet).

USA- och Israelhatet är så totalt överskuggande för kommunisterna att man går till sängs med vem som helst som delar detta hat; märkligt nog tycks man inte inse att om islam fick den makt den eftersträvar skulle ogudaktiga kommunister vara bland de absolut första som eliminerades. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/nej-sverige-ar-inte-som-nazityskland_5817633.svd

Den andra gruppen apologeter, företrädesvis bestående av hjärntvättade ungdomar som aldrig har upplevt ett samhälle utan religionskonflikter, spelar som regel på "rasistkortet". Är man kritisk mot religioner i allmänhet och islam i synnerhet är man "rasist", för så har skolan sagt under hela deras uppväxt. Har de dessutom genomgått Expo-indoktrinering är tunnelseendet totalt. Det sorgliga är att dessa ungdomar, som var tänkta att utgöra Sveriges framtid, så totalt har halkat snett i tillvaron. Förmågan till eget kritiskt tänkande verkar vara noll - jag kan inte låta bli att undra när detta samhällsmoraliska förfall startade.

Debatten kommer naturligtvis att fortsätta under den närmaste tiden - vi kommer att få veta mer om de faktiska omständigheterna med självmordsbombaren. Själv är jag djupt oroad över den utvecklingen som vi bara ser början på - och jag tror tyvärr det är för sent att stoppa den nu!

Jag vill se ditt ansikte!

Så har då slutligen DO beslutat att det är diskriminerande att förbjuda en elev att bära heltäckande slöja, så kallad niqab. Beslutet är föga förvånande, eftersom något annat skulle ha underminerat själva existensberättigandet för myndigheten som sådan. Hänger ni med? Folkpartiet vill se över lagstiftning för slöja

Mer förvånande är däremot den samstämmiga hyllningskören från socialisthåll som per automatik dyker upp så snart något kan tolkas som ”rasism”, ”främlingsfientlighet” eller ”diskriminering”. Eftersom jag själv har mina ideologiska rötter på vänsterkanten övergår det mitt förstånd hur dessa individer reservationslöst kan hylla religiösa uttryck som alltmer tillåts få tolkningsföreträde i det offentliga rummet – jag kan lova att alla idébärare, från Engels via Marx och Lenin till August Palm och Hjalmar Branting, skulle rotera i sina gravar om de visste vad dessa nutida föregivna ”socialister” sysslar med. Genom att ta ifrån kyrkan dess absoluta makt utvecklades den svenska nationen till vad den varit fram till nyligen – en sekulariserad stat där religionen inte haft något större inflytande över den samhälleliga debatten.

Nu finns det tyvärr bakåtsträvare som har på sin agenda att lyfta fram religionen som maktfaktor – och märkligt nog är dess främsta apologeter de människor som borde stå främst på barrikaderna och försvara det samhälle våra förfäder med stor möda och många uppoffringar byggt upp. Det är en utveckling som är djupt oroande, och lika oroande är att dessa apologeter inte verkar vara medvetna om vilkas ärenden de går. I sin iver att framstå som ”goda” människor inser de inte att de banar väg för krafter som – om de skulle få makt – per omgående skulle tysta de som inte har den rätta övertygelsen.

Min uppmaning är att stå upp för de värden som kännetecknar en demokratisk nation – allas lika värde och frihet från religiösa påfund som vill begränsa individens yttrandefrihet. Låt religionen förbli en privatsak som är underordnad landets sekulariserade lagar vilka gäller lika för alla.

Retorik som affärsidé?

Marknaden börjar översvämmas av "retorikexperter", som mot (rundlig får man förmoda) betalning har som affärsidé att tala om för enkelt folk vad andra (företrädesvis politiker) egentligen menar med vad de säger. Ett  exempel härpå är ett par individer med "retorikexamen" från ett av B-universiteten - de marknadsför sig, intressant nog, bland annat med argument som undervisning i "politisk retorik, Sverigedemokraternas retorik och försäljningsretorik".

Där uppstår en intressant  situation; vi har fått ett nytt parti som på demokratisk väg i fria val har valts in i Sveriges riksdag. Således har tillräckligt många svenska medborgare ansett detta partis åsikter vara av den karaktären att det ska få vistas i det politiska finrummet. Men, och nu uppstår det verkligt intressanta: menar detta parti inte vad de säger och vad de gått till val på? Finns det en dold agenda som likt en trojansk häst kommer att överrumpla nationen?

Uppenbarligen finns det individer som anser att så är fallet, eftersom de har tagit som affärsidé att skärskåda detta partis externa kommunikation. Jag anar att den bakomliggande tanken är "avslöja" partiets värdegrunder; grundat på att åtminstone den ene av "experterna" öppet deklarerar sin aversion visavi partiet. Självfallet ska alla politiska partier granskas in på bara skinnet - men varför finns det då inte några "experter" på moderat retorik? Kommunistisk retorik? Folkpartistisk retorik? För att inte tala om socialdemokratisk retorik? Är det helt enkelt så att de mer etablerade partierna alltid talar klartext? Där finns aldrig några "dolda agendor"?

Det socialdemokraterna närstående bildningsförbundet ABF hade innan valet en person som reste runt och föreläste om Sverigedemokraterna och deras politiska historia (föreläsaren var för övrigt aktiv socialdemokrat). Syftet med föreläsningen var nu inte (vilket man möjligen naivt kunnat tro) att ge en objektiv bild av det nya partiet; dessvärre misslyckades man kapitalt eftersom partiet kom in i riksdagen.

Man skulle möjligen kunna betrakta dessa "retorikexperter" som en sorts efterföljare i samma anda - som trots resultatet av ett demokratiskt val likt en sentida Don Quijote drar ut i strid mot inbillade fiender.

Så, gott folk - nu vet ni - skaffa er en "retorikexamen" så ligger arbetsmarknaden öppen för er!

Skottpengar i Malmö?

Så har det då hänt igen - någon har roat sig med att beskjuta bussar i Malmö. För en tid sedan chockerades vi av de frekventa rapporterna om stenkastning - nu verkar det hela tiden eskalera. Enligt polisen är det "lättare vapen" (luftgevär eller soft air-gun) som använts, men utvecklingen är oroande - det är inte alltför långsökt att tro att det kommer att sluta med att riktiga skjutvapen används.

I bästa fall rör det sig om "ungdomar på glid" som har inspirerats av diverse filmer eller videospel där våldet förhärligas och som får en kick av detta destruktiva beteende. I värsta fall ser vi början till ett strukturellt problem som är nytt för Sverige.

I vanlig ordning dyker diverse vänsterbloggar upp som med sin sedvanliga strutsmentalitet yrar om "rasister" som kommer att koppla ihop beskjutningen med invandrarungdomar. Helt i enlighet med kommunistisk tradition förklaras händelserna med de ökande klyftorna i samhället, vilka mer eller mindre tvingar folk att ta till dessa drastiska åtgärder för att göra sin röst hörd. Tills vi vet mer om vilka som ligger bakom beskjutningen finns det all anledning att ligga lågt med spekulationer, även om tidigare händelser för tankarna till vissa grupperingar.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-har-aldrig-sett-nagot-liknande_5178713.svd

Kan man vara opartisk?

Tidningarna rapporterar idag om retorikexperten Camilla Eriksson, som visat sig vara mer eller mindre aktiv politiker för Folkpartiet. Inte alls lämpligt, menar TV4 och avbryter därför allt samarbete med henne. Retorikexpert sparkas

Ann Tiberg, chef för TV4:s Nyhetsmorgon, tycker att det som har hänt är tråkigt.
– Vi ska ha en oberoende expert. Vi ska inte ha några experter som har politiska uppdrag, det är fullständigt självklart, säger hon.

Tänk om alla representanter för media hade den klarsyntheten vad gäller oberoende experter;  dock verkar snarare motsatsen vara praxis. Detta förefaller vara särskilt uppenbart när det gäller analyser av partier ute på den så kallade högerkanten - där kallar man ofta in "experter" med sympatierna hos vänstern, som får kommentera (utifrån den egna politiska övertygelsen, får man förmoda - men det kanske var det som var meningen). En neutral analys låter sig därför svårligen göras.

Svårigheten är sannolikt den att ingen människa kan förhålla sig helt neutral; medvetet eller omedvetet bär man med sig (politiska) värderingar som färgar den objektiva syn man tror sig ha. Det gäller naturligtvis människor i båda ändarna på den politiska skalan.

Vem ska man tro på?

Är invandrade män mer våldtäktsbenägna än svenska män? Sverigedemokraterna avser att granska statistik om domar i våldtäktsmål för att se om män med invandrarbakgrund är överrepresenterade i denna statistik. Man refererar till Norge, där det tydligen visat sig att det, när det gäller överfallsvåldtäkter i Oslo, i samtliga fall var icke-västliga invandrare som var förövare vid dessa våldtäkter under de senaste tre åren.

I en Rapport-sändning uttalade sig BRÅ:s "expert" Klara Hradilova-Selin; hennes analys var att våldtäktsoffer (p.g.a. fördomar) skyller på invandrare, trots att de blivit våldtagna av svenska förövare.

Nu är jag ingen psykolog så jag kan inte tvärsäkert uttala mig, men för en lekman verkar det faktiskt osannolikt att en kvinna som utsatts för något så fruktansvärt som en våldtäkt skulle peka ut en invandrare som den skyldige när förövaren i stället var en etnisk svensk.

Vad säger kvinnorna om detta?


http://politisktinkorrekt.info/2010/08/09/i-norge-talar-man-klarsprak-om-valdtakterna/#more-51281"